Love is wicked

Vi tänkte kolla på idioterna från tylösand men cassies dator ville inte riktigt kännas vid ett sånt kasst program så den sittstrejkar. Men det gör inte så mycket för då får vi väl kolla på en bra film istället hoppas jag.

Förresten hörde jag en liten fågel viska i mitt öra att Kelly och Patrik kanske kommer på fredag, det tycker jag skulle vara kult!

Hade inte så mycket mer att säga, kan tillägga att jag tycker om min lilla smurf (cassie) väldigt mycket och jag är sjukt glad att jag har träffat henne!

puss älskling <3, eller nä sötnos menade jag ju!

over 'n out, ttyl


//Din Per

what a wicked thing 2 do, make me dream of you

har visst blivit lite dålig på det här med att uppdatera bloggen, känner jag.
så nu kommer lite allt möjligt på en och samma gång, huller om buller!

idag var jag hos tandläkarn, och man slutar aldrig förvånas över deras tänkande (om dom ens tänker) det är kostnader hit och dit, och det är inga små summor dom vill att man ska punga ut heller. så idag satte jag dom på plats, lite iallafall. och gissa vad som händer den 5 oktober?!

.... nej ni vet ju såklart inte, men det ska jag berätta för er: här kommer det........ håll i hatten!!!!


min räls åker bort!!!!!! jag tror inte ni kan förstå min glädje som jag känner just nu, 3 hemska, smärtsamma och förjävliga år är snart över.

men samtidigt så vet jag att det inte kommer bli lätt, för jag har nämligen lovat mig själv att sluta snusa den dagen rälsen åker bort. så nu mina vänner (och ovänner) börjar vi räkna ner dagarna tills jag förhoppninsvis får ett finare leende och abstinensbesvär av snus!

idag hade jag en vilodag från gymmet, och det kändes inte bra någonstans. jag vill bara springa till gymmet och träna tills jag faller ihop till en hög av svett på golvet. låter kanske inte så fresh! men ibland är sanningen hård hörrni!

nu tänkte jag inte göra inlägget så mycket längre än så här! hähä. så vi hörs när jag glömtihåg att skriva igen!
pössss

what a shame

det finns så mycket jag skulle vilja säga och göra, men samtidigt känner jag mig otroligt tom på ord.
man kan inte få saker ogjorda, det kan man verkligen inte. men det som stör mig mest är att man alltid ska vara efterklok, för vad hjälper det egentligen?

jag skulle vilja säga don't cry like a bitch when you feel the pain, men det finns ingen som kan stå emot smärtan jämt och ständigt. visst finns det folk som spelar hårda och aldrig visar att dom lider inför folk. men ingen kan komma och säga att den aldrig är ledsen.

jag vet själv inte ens vad jag vill få ut av det jag just sagt, men visst fan kunde man ge sig på att man inte ska få vara lycklig så länge. jag klandrar ingen och skyller verkligen inte ifrån mig på någon.

jag vet att det är JAG som gjort fel, och ingen annan. jag är tydligen inte redo för något sånt stort än, jag måste verkligen satsa på mig själv den här gången. komma fram till vad jag vill åstadkomma med mitt liv, hur jag ska göra för att JAG ska må bra osv.

men jag kan gladeligen berätta att träningen går bättre och bättre, jag känner mig verkligen lycklig på gymmet. så det finns trots allt en plats där jag kan finna ro samtidigt som jag gör någon nytta.

med det sagt ska jag lägga mig och slå på en rulle och längta till nästa gympass!

sweet sweet life

den där alanya resan kändes ju jävligt värd så här i efterhand. jag orkar fan inte vara sjuk längre, känns som jag har en stor fet tumör som sitter och växer i huvudet samtidigt som min rygg har fått en eller flera sparkar.

tror iallafall att febern har släppt!

på tal om tumörer och feber så fyller kelly år idag! så grattis till henne, dessutom kommer hon hit ikväll så det ska bli rätt chill!

nu ska jag se om mia & klara har laddats ner och vila för omväxlingsskull! ..............ehm


vi ses och hörs.........not

pusss <3


fin bild som per har tagit